Om bladet
Ferdamannen var det første bladet på landsmål etter Dølen (1858–1870). Det kom ut frå 14. oktober 1865 til 4. januar 1868. Henrik Krohn (1826–1879) skipa bladet og heldt det i gang med hjelp frå andre målmenn i Bergen. Mot slutten av 1866 hadde Ferdamannen 550 tingarar. Då det gjekk inn, hadde det 420. Det eksemplaret vi har skanna her, har tilhøyrt Steinar Schjøtt.
Henrik Krohn skreiv sjølv mykje i bladet – språkpolitiske stykke, dikt, reiseskildringar, om nyhende frå inn- og utland, om jordbruk og bygdepolitikk. Mange andre skreiv, under fult namn eller løyndarnamn. Mellom bidragsytarane finn vi Kristofer Janson, J.E. Unger, Olav Paulson, Lars Holst, Olav Lofthus, H.E. Berner, Steinar Schjøtt, Aasta Hansteen, Hans Ross, O.J. Høyem og John Klæbo. Georg Grieg las korrektur og sette om stoff, alltid anonymt.
Dei første nynorske blada
Dølen (1858–70)
Ferdamannen (1865–68)
Svein Urædd (1868–70)
Fraa By og Bygd (1870–79)
Andvake (1871)
Fram (1871–74)
Maaltrosten (1974, fem nummer)
Heimen (1874, eitt nummer)
Finnmarkingen (1875, to nummer)
Fedraheimen (1877–91)
Nora (1884–94)
Dag (1885–90)
Vestmannen (1887–89)
Sysvorti (1887, frå 1891 Norsk Barneblad)
Stille Stunder (1889–)
Nordmannen (1888–91)
Firda og Sygnafylkets Avis (på nynorsk 1890–93)
Sæbyggjen (1890–92)
Forteljaren (1891–92)
Den 17de Mai (1894–1935)
Syn og Segn (1894–)
Les meir
- Anton Aure: Dei nynorske bladi. I: Norskt Bladmannalag 1913–1923. Bjørgvin 1923
- Per Håland: Den nynorske pressa. I: Målreising i 75 år. Noregs Mållag 1906–1981. Oslo 1981
- Øystein Sande: Aviser på nynorsk. Høgskulen i Volda 2000
- Nynorsk faktabok
(Ivar Aasen-tunet)